📕 LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN
1 Gud, vår Gud, vi lovar dig
Psalmen
som inleder den ekumeniska psalmboksdelen, ”sampsalmsdelen”, är både en lovsång
och en bekännelse. Den riktar sig till Gud, Fadern och Kristus och är alltså
en trinitarisk psalm, skriven i vi-form.
Texten bygger på den latinska hymnen Te Deum laudamus (Gud, vi
lovar dig). Enligt en tradition tillkom hymnen spontant, när biskop
Ambrosius döpte Augustinus år 387, och den kallas därför ofta ”den Ambrosianska
lovsången”. Hymnen är tolkad till många språk och är central i den
romersk-katolska liturgin men sjungs även i protestantiska kyrkor. Texten översattes
och fick 1529 metrisk form av Martin Luther (1483–1546), tysk teolog och
reformator, författare, översättare och tonsättare: ”Herr Gott, Dich loben
wir”. Laurentius Petri tillskrivs en svensk översättning av
Luthers version. I En wanligh psalmbok. Göteborgspsalmboken (1650) ingår
den under rubriken Te Deum laudamus med inledningsraden ”Gudh
wij lofwe thig”. Som upphovsperson anges där D. Mart.
Luth. (s. 18–20). I denna bok ingår även en version med inledningsraden ”O Gudh
wij lofwe tigh” under rubriken Canticum Ambrosij &
Augustini (s. 20–23).
En annan tolkning till tyska utfördes av Ignaz Franz (1719–1790), katolsk präst
och psalmboksutgivare, 1768 eller 1771. Psalmen kallas i denna form ”det tyska
Te Deum” och inleds ”Grosser Gott, wir loben dich”. Till engelska översattes
den av Clarence Walworth (1820–1900), med inledning ”Holy God, we praise thy
name”. Psalmen togs in i Kristliga Studentvärldsförbundets sångbok Cantate
Domino 1924. I Psalmer och Sånger anges Franz som författare
till originalet, men den svenska text som föreligger här, utförd 1980 av Olov
Hartman (1906–1982), präst, författare, expert i 1969 års psalmkommitté och
teol hedersdoktor, är en tolkning av det latinska originalet, dock med vissa
spår även av Franz tolkning. 326 Store Gud, ditt namn ske pris är en äldre
tolkning av Franz.
Tonsättaren är okänd. I Hans Bernskiölds musikkommentar anges att melodin ingår
till Franz text i Katholisches Gesangbuch, utgiven i Wien 1776
eller 1774.
Tonart F-dur, taktart 6/4, tonomfång e’–d’’
I Den svenska psalmboken 1937 ingår ett Te Deum på
latin med a- och b-melodier, 603, och ett Te Deum i
översättning till svenska, 604. I Cecilia 2013 ingår två olika
Te Deum, ett på svenska med nutida melodi, 2 O store Gud, vi lovar dig, och ett
på latin, 3 Te Deum laudamus med gregoriansk melodi - båda daterade till
400-talet.
Te Deum förekommer sedan länge som beteckning för högtidliga
tacksägelsegudstjänster, och hymnen har inspirerat många kompositörer till
tonsättningar. Mest känd i vår tid är nog den inledande satsen i Marc Antoine
Charpentiers Te Deum (cirka 1688–1698), med
titeln Preludium, som används som signaturmelodi för Eurovisionen.
Bibelreferenser:
Psalt 28:9 Dölj inte ditt ansikte för mig, visa inte bort din tjänare i vrede,
du som varit min hjälpare. Stöt inte bort mig, överge mig inte, min Gud, du som
räddar mig.
Psalt 30:2 Jag vill lovsjunga dig, Herre, ty du drog mig upp ur djupet och lät
inte mina fiender triumfera.
Psalt 134:1–2 Kom, lova Herren, alla ni Herrens tjänare, ni som står i Herrens
tempel natt efter natt.
Jes 6:1–3 Herren […] satt på en hög och upphöjd tron, och hans mantelsläp
fyllde templet. Serafer stod ovanför honom, var och en med sex vingar: med två
vingar skylde de ansiktet, med två skylde de kroppen och med två flög de, Och
de ropade till varandra: Helig, helig, helig är Herren Sebaot! Hela jorden är
full av hans härlighet.
1 Kor 15:55-56 Död, var är din seger? Död, var är din udd? Dödens udd är
synden, och synden har sin kraft i lagen.
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)
Psalmvalsförslag för
Hela kyrkoåret: allmänt
4 söndagen i advent (vers 5–9)
Annandag jul
Sexagesima
5 söndagen i fastan
Heliga trefaldighets dag
Kristi förklarings dag
14 söndagen efter trefaldighet
Domssöndagen
Kyndelsmässodagen
Jungfru Marie bebådelsedag
Den helige Mikaels dag
Uppgifter hämtade bland annat ur:
Arbetsmaterial från Frikyrkliga psalmkommittén, Equmeniakyrkans arkiv i
Bromma
Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon. 1964 spalt 201f, Store
Gud, ditt namn ske pris
Nationalencyklopedin band 4 s. 89f Charpentier, band 18 s. 135 Te
Deum
John Ronnås, Våra gemensamma psalmer. 1990 s. 9
Inger Selander, O hur saligt att få vandra. 1980 s. 136
Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 1 s. 38–40, Per Olof Nisser, textkommentar, och Hans Bernskiöld,
musikkommentar
Tilläggsinformation:
Psalmen ingår i fyra föregående samfundsböcker enligt
Inger Selander, Index över den kristna församlingssången i
Sverige. 1979 s. 203, tre med inledningsraden Store Gud, ditt namn ske
pris, en med Store Gud, vi lova dig.
Psalmen ingår också i den ekumeniska sångboken Gemenskap (1945)
3.
Psalmen ingår i Cecilia. Katolsk gudstjänstbok (2013), ps 1.