📕 KYRKAN OCH NÅDEMEDLEN – Nattvarden
435 Kläd dig, själ, i högtidskläder
Texten
utgår ifrån Jesu liknelse om kungasonens bröllop, där de som först bjöds in
tackade nej. Bröllopsfesten blir här en bild för nattvarden, Guds måltid,
festen dit vi är inbjudna. Inbjudan är personlig, riktad till dig som sjunger, och
Kristus förverkligar sitt rike när han mättar dem som hungrar. I den sista
versen betonas att bordet är vänt mot folken, alltså hela världen. Enheten framhålls:
världen är en, brödet är ett, kalken är en. Den sista raden är en bön om dop i
helig Ande och eld och om gemenskap.
Texten är skriven 1964 av Anders Frostenson (1906–2006), präst,
psalmförfattare, översättare, ledamot av 1969 års psalmkommitté och teol
hedersdoktor, som hämtat inledningsraden från en tysk psalm från 1649 av Johann
Franck (1618–1677), tysk psalmförfattare, advokat och borgmästare. Denna rad
lyder ”Schmücke dich, o liebe Seele”.
Musiken är skriven 1649 av Johann Crüger (1598–1662), tysk organist, sångboksutgivare
och tonsättare, främst känd som skapare av koraler. Koralen ingår här i en
rytmisk version.
Tonart D-dur, taktart ₵, tonomfång d’–d’’
Samma melodi som 102 Tung och kvalfull vilar och 381A Länge, länge har mitt
hjärta
Bibelreferenser:
Matt 22:1–14 Liknelsen om bröllopsfesten
Rom 5:17 Om en enda mans överträdelse betydde att döden fick herravälde genom
denne ende, så skall nu i stället du som blir rättfärdiga genom nådens
överflödande rika gåva leva och få herravälde tack vare en enda, Jesus Kristus.
1 Kor 10:16–17 Välsignelsens bägare som vi välsignar, ger den oss inte
gemenskap med Kristi blod? Brödet som vi bryter, ger det oss inte gemenskap med
Kristi kropp? Eftersom brödet är ett enda är vi – fast många – en enda kropp,
för alla får vi vår del av ett och samma bröd.
(Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet)
Psalmvalsförslag för
Hela kyrkoåret: nattvard
Andra aktuella samfundsböcker:
Den svenska psalmboken 394, Cecilia (2013) 155
Läs vidare:
Psalmernas väg. Per Olof Nisser – Inger Selander – Hans Bernskiöld. 2014–2019
Band 2 s. 480, Alva Ekström, textkommentar
Band 1 s. 270, 102 Tung och kvalfull vilar, Hans Bernskiöld,
musikkommentar